Ett gammalt minne

Jag minns då vi levde just därför att vi levde. Vi åt för att överleva, vi fick barn för att föra livet vidare genom generationer. Vi var tillsammans för att vi behövde varandra, för att vi var vandras omgivning och stöd. Dagarna var ett växlande mellan aktivitet och vila. Vi for ut och jaga, vi stärkte vår boplats. Ibland fick vi förflytta oss till en ny boplats för att finna mat och säkerhet.

Vi gick i den takt vi hade, vi åt, sov i den takt och på det sätt som passade var och en. Ingen sa åt oss vad vi skulle göra, allt var som ett samarbete i överlevnad.
På kvällarna samlades vi runt den värmande elden och berättade för varandra vår egen historia som hade fötts den dagen. För en stund fick var och en av oss vara huvupersonen som alla lyssnade, och tittade på.

Föräldrarna fick vara med sina barn hela deras uppväxt. Varje dag fick de följas åt och lära av varandra om livet och allt praktiskt som var så viktigt för att överleva.
Hur gruppen fungerade och samarbetade var utifrån alla gruppmedlemmar, alla utgjorde en del av gruppens själ. Då jag levde så, kom aldrig sådana funderingar, grubblerier, som meningen med mitt liv, om hur jag skulle utveckla mig själv m.m. Jag hade en så tydlig roll i gruppen, jag var en av dom. Samtidigt som jag upplevde det helt öppet för att bara få vara den personlighet jag var. Allas olikheter gav gruppen liv och färg. Det var våra olikheter som fick oss att skratta, att se hur olika våra världar egentligen var. Tryggheten som fanns i gruppen då gjorde att vi kunde få utveckla och odla våra egenheter.

Idag ser jag något helt annat. Idag tillhör vi ingen grupp automatiskt, och istället för att odla vår olikhet och personlighet, försöker vi göra oss så lika varandra som möjligt, på alla plan, för att få känslan av att höra till någon grupp i våra stora samhällen.

Besparningar

Vi ska spara, dra ner på kostnader.
Jag tror att kunskap, vetenskap bara har en fiende och det är pengar, ekonomi. När det är dåligt med pengar, när det finns en budget som är överskriven då kan man göra helt tvärtemot vad vetenskap och beprövad erfarenhet visar.

Tänk vad mycket kunskap vi människor besitter och det finns bara en sak som hejdar oss från att förverkliga allt, pengar, eller bristen på dom.

Jag minns så väl när jag var liten och dom pratade på nyheterna om att det var ekonomisk kris, att det inte fanns tillräckligt med pengar i Sverige.
Jag sade "Men det är ju bara att trycka mer sedlar då!?" Jag kunde inte se problemet i det hela.
Praktiskt tänkt.
Men nu är det vuxna som styr och då får det inte vara enkelt!!

Ur "Te enligt Nasse"

En gammal man levde tillsammans med sin son i en övergiven fästning högst uppe på en kulle.
Deras enda värdefulla ägodel var en häst.
En dag sprang hästen bort. Grannarna kom för att visa sin medkänsla.
"Det var verkligen olyckligt!" sa de.
"Hur vet ni det?" frågade den gamla mannen.
Nästa dag återvände hästen, och han hade med sig flera vildhästar. Den gamle mannen och hans son stängde in dem bakom porten. Grannarna skyndade över.
"Det var verkligen bra" sa de.
"Hur vet ni det?" frågade den gamle mannen.
Nästa dag försökte sonen rida en av vildhästarna, föll av och bröt benet. Grannarna kom över så fort de hört nyheten.
"Det var verkligen illa" sa de
"Hur vet ni det?" frågade den gamle mannen.
Dagen efter det kom arme´n förbi och tvingade alla byns unga män att bli soldater för att kämpa i ett krig långt bort mot de nordliga barbarerna. Många av dem skulle aldrig komma att återvända. Men sonen kunde inte följa med, för han hade brutit benet.
Liu An, även känd som Huai-Nan-Tse.

Tid

Tänk när saker och ting fick ta den tid det tar...... undrar hur det var att leva då?
Dom gräver och grejar på Storgatan, träffar på stora stenar och andra problem. Dom ska vara klara till hösten men tänk om det egentligen behövs mer tid?
Stress.......
Vem är det som bestämmer hur lång tid saker och ting får ta?
Att göra så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt....... är det möjligt? Är det vettigt?

Tänk när bilarna gick som snabbast 30 km/h eller då hästens galopp var det snabbaste som fanns.....
Undrar hur det var att resa då?

Att komma fram då man är framme..........
Att göra något klart då det är klart.......
Att få ha sin egen takt, att ha sitt eget tidsmått........