fredag 24 maj 2013

Resan tycks fortsätta......

Jag var helt övertygad om att jag skulle bo i detta hus resten av mitt liv......
Att jag skulle bo i Arvidsjaur för alltid...


Nu verkar det inte bli så
Huset ska ut på hemnet och vi söker bostad i Piteå
Hur blev det så här?

En tanke  kom till oss och växte nu ska vi flytta....
Allt känns så definitivt och  men man kan ju alltid återvända sägs det.
Har flyttat flera gånger i mitt liv men aldrig flyttat tillbaka
Nu bär vägen mot kusten igen måsar och hav.  
För Kenneth blir det att flytta hem igen.

Det känns inte kul att bidra till utflyttning från en så fin plats som Arvidsjaur.
Jag vill verkligen att de små platserna får finnas kvar, vi behöver dom hela eller delar av livet.!

lördag 29 december 2012

Spegling


Ett stilla vatten speglar det runt om
Varje detalj fyller vattenytan

En krusning och verklighetens detaljer blir oskarpa

Tänk om dina tankar är den bris som får vattenytan 
att sluta reflektera 

Du tänker och du får en annan spegling
Njut då havet är alldeles stilla 




tisdag 2 oktober 2012

Kinesiska!!!???


Jaha, hur galen är man då man får för sig att lära sig kinesiska???
Japp kurs inhandlad samt ett lexikon...

Rosetta Stone Library en super pedagogisk "brevkurs" allt digitalt förstås....
Min undrar är varför använder man inte detta i skolorna, då man märker att den traditionella inlärningsmetoden inte fungerar?

Man kan inte låta bli att lära sig, ingen grammatik... bara bilder och meningar om och om igen och hjärnan gör allt för att finna ett sammanhang... och även en hjärna på 44 år verkar hänga med... so far...!!

Så himla kul!
En morot är att vi kanske får besök av en kines i påsk!! tänk om man kunde byta några ord!!
Och en resa till Kina känns allt närmare!

måndag 10 oktober 2011

MUSIC

Tänk, musik kan få en sväva, virvla runt, att plötsligt sätta sig ner att bara va, eller kanske klämma fram en tår.

Lyssnar på Coldplay och alla hormoner, ämnen och annat bara skuttar runt i kroppen!!
En så enkel sak, musik!! Vissa ackord rör vid ens nervceller och får dem att börja darra!!

En sak är då säker, behöver inga rusningsmedel för att sväva iväg av glädje!

Såg en dokumentär om Afrikas mäktiga kungariken. I öknen finns sk klangstenar som när man slog på dom med en mindre sten gav ifrån sig ett klockljud som spred sig över sanddynerna......
Kanske var det där musiken föddes?


måndag 25 juli 2011

Deborah

Första gången vi träffades var i mitten på 1980-talet.
Du måste ha varit kring 55 då.
Minns dina så klara blå ögon, din bräckliga uppenbarelse med så mycket inre styrka.
Vi talade inte samma språk men har inget minne av att vi hade svårt att förstå varandra. Du la din hand på min arm och jag förstod att jag betydde något för dig.
När jag började förstå ditt språk så berättade du om ditt liv. Du hade bott i Rom stor del av ditt liv. Du vaccinerade barn.
Din man var vaktmästare i huset och ni hade en son.

En dag hade ni semester. En dag under ett helt liv.
Då for ni till havet. Du fick nåt drömmande i rösten då du sa
"il mare" havet.
Annars arbetade ni jämnt för att kunna ge er son en bra utbildning, och för att ni skulle kunna köpa ett hus, som sonen sen kunde ärva.

Du påminde så mycket om Edith Piaff, undrar om jag sa det till dig?
När du gått i pension och flyttade till Toscana hade du hamnat i en depression. Maken som mest arbetade i trädgården, åt lunch och sen for och spelade kort på ett cafe för att sen komma hem på kvällen för att äta middag, gjorde inget för dig. Han ville att allt skulle vara ordnat för honom som vanligt.
- Det var nog därför jag blev frisk..... det var bara att fortsätta med sysslorna, det fanns inte plats för nån depression, sade du.

Du lagade all mat för hand, aldrig något färdigt från affären. Du kunde stå och laga till ravioli för 10 personer.
Du skalade potatis med en kniv. Jag tog med mig en potatisskalare, du skakade bara på huvudet och fortsatte skala med kniven!
Du tvättade allt för hand, tvättmaskiner tvättade inte rent sa du. Du sopade alla golv och skurade, dammsugare var odugliga!

Du köpte aldrig något till dig själv, var alltid klädd i någon enkel klänning.
Då du fyllde år köpte jag en docka med porslinshuvud till dig, nåt som du alltid önskat dig.
Du såg generad ut då du fick den. Dockan satt sedan i soffan i vardagsrummet, det där rummet som aldrig användes, alla möbler luktade nytt, ingen hade suttit i dom.
Blev du glad? det kommer jag aldrig få veta.

Full av kärlek var du, till din man, din son och till mig, din "svärdotter".
Du lärde mig att det är underbart att ge, bättre än att få. Du sa alltid att man skulle göra saker och ting "con amore" med kärlek.
Och du lärde mig att barnen är det absolut viktigaste i livet. Och att ge dom kärlek, bekräftelse.
Du såg så förtvivlad ut då jag berättade om våra svenska seder. Hur barn och vuxna ser på varandra. Du kunde inte förstå..... Du tyckte dig se att det fanns så mycket brist på kärlek i vårt samhälle.
Du levde för din man och son, och du var stark och lyste av kärlek.
Jag är så tacksam för allt du lärde mig, Deborah!!!

måndag 20 juni 2011

Men hallå där!!

Sitter mest och läser andras blogar men bidrar ju knappast själv med nåt!!

Eh, vet inte riktigt vad jag ska skriva om.... våren har varit omvälvande på många sätt!!
Har gjort det värsta jag kan tänka mig.... nämligen att stå och prata inför folk. Sista gången kändes det dock riktigt bra!!

Jag har gått hos en talpedagog några gånger och det är jätteläskigt.... inte hon som är pedagog utan själva situationen.... fixar inte att gå dit.... ska ta upp det i höst igen (precis som om det är mindre läskigt då??)

Har gjort två helt underbara turer till Enköping för att gå på kurs "Kosmetisk akupunktur" mycket bra. Spännande också att få gå på Nei Jing en av de äldsta skolorna vad gäller akpunktur utbildning!!

Första gången jag var där bodde jag i ett litet hus med 4 andra kursdeltagare.... det är lite speciellt att dela kök och sovrum med dom som man inte känner. Men vad kul och givande!!
Synd att rädsla och osäkerhet kommer mellan i möten med nya människor, ja, så är det för mig iallafall.
Min så goa vän Mona var med ner, då hon kommer från Enköping. Jag fick följa med och träffa syrran hennes, dottern med familj, så härligt att få ta del av en väns familj så där bara!! Underbara människor!!

Det kändes helt naturligt att Mona blev med då jag hälsade på min mamma, på vägen hem från Enköping. Min mamma bor vid Lindesberg, ca 100 mil härifrån.
Mamma min hade blivit ännu äldre, tunnare. Hon satt och nickade till då vi satt och pratade. Hon är riktigt gammal nu.....

En milstolpe i livet; huset är ommålat!! Anlitade en firma. Det känns så konstigt då någon jobbar och själv sitter man och läser tidningen!!
Fint blev det!! ska ta några kort då det inte regnar......

söndag 8 maj 2011

Tacksamhet

En dag full av energi!!!
Önskar fler såna dagar!! då det är kul att göra saker!!

Tack

söndag 16 januari 2011

Kunde inte låta bli

Gjorde ett inlägg i pitetidningen angående en artikel.
En del av kommentarerna till artikeln skrämde mig.... och gjorde mig heligt förbannad.... kunde inte vara tyst.

Jag skrev;
Vi svenskar (hade hellre skrivit; vi i Sverige!!) har inte upplevt krig och andra grymheter på mycket länge...... stor risk att vi förlorar ödmjukheten inför de fruktansvärda upplevelser och tragedier som en del människor fått uppleva och därför flyr till vårt land (hade hellre skrivit Sverige). Låt dessa människor få finna en fristad här, det har vi råd med..... medmänsklighet är gratis!!

söndag 5 december 2010

Kyla och mörker

Det är kallt och mestadels mörkt...
Desto mer lyser ljusen upp och värmer!!
Att umgås, skratta och ha kul ihop blir om möjligt ännu mer fantastiskt och värmande den här tiden på året....
Samtidigt är det så skönt att låta all luft gå ur en och sjunka ihop i soffan och bara va.....

Naturen är helt stilla och bjuder på de mest otroliga färger.
Kylan gör att alla ljud blir skarpare, får en annan klang.

Jag njuter.........